Om du någon gång tvivlat på din förmåga och känt dig en smula deppig så är du rätt normal. Om du dessutom gjort det flera gånger är du synnerligen normal. Det ligger liksom inprogrammerat i den friska människans förhållningssätt att pröva sig själv. Den narcissistiska eller rent av psykopatiska personligheten däremot, tvivlar sällan på sin förträfflighet. Det är det, de krångliga orden betyder, fast med en gradskillnad där narcissism är lightvarianten.

Och vad har det med coaching att göra? Jo, vi mår så gott av att få lite pepp i vardagen. Så skönt att höra någon säga ”bra jobbat! ” eller varför inte ”du kan om du vill!” Och på sociala medier blir vi boostade så det stänker om det med ”fina du” eller andra snälla men urlakade tillrop.

Många coacher gör det här, alltså peppar med besked och skapar samtidigt ett behov. Därför går vi gärna tillbaka till den som kan ge oss den där sköna känslan men när luften gått ur oss, som luften ur ett punkat cykeldäck, ja då får vi pumpa och pumpa och pumpa hos coachen för att få tillbaka den uppblåsta självkänslan.

Det vore ju klart mycket bättre om vi tog hand om punkteringen eller valde att byta däck. Det krävs olika utrustning för olika cykelterräng. Om vi blir coachade över vår förmåga skapar det på sikt en pysande oro (ibland rent av ångest). Det finns många nya forskningsstudier, oberoende av varandra, som visar samma sak (Magnus Lindwall GU). Alltså att på sikt mår man dåligt av egoboost – över sin kapacitet.

Självkänslan står i samklang med förmågan. Det är en myt att självkänslan är något ”enastående”, något som skulle vara oberoende av hur vi lever våra liv. En del självhjälpsböcker ger till på köpet sken av att vara vetenskapliga när modellerna där enbart bygger på vad just den författaren gjort och upplevt. Inget fel i det, alltså att kunna ändra sitt liv på ett positivt sätt. Felet ligger i att ge sken av att det som funkar för en person funkar för många.

Så är en coach farlig? Ja, om hon eller han inte hjälper oss att se vår individuella förmåga, om hon eller han säger att ”du kan om du vill” etc. Jag har själv gjort detta i bästa välmening. Ändå har jag en beteendevetarexamen på universitetsnivå. Men jag har kommit till en djupare insikt. En nyttig coach är välutbildad och hjälper dig att hitta din nivå och att jobba utifrån den för att utvecklas på ett sunt sätt. Då kan du stå på egna ben eller rulla på däck som håller. Och då kan coaching bli riktigt, riktigt bra!

Astrid Boisen

Astrid Boisen jobbar som konsult med fokus på kommunikation och ledarskap och är aktuell med sin ”Kokbok för chefer & vanligt folk”. I botten har hon en beteendevetarexamen från Uppsala men hon brukar säga att Verkligheten varit hennes bästa universitet.  För Astrid är inget hugget i sten. Allt tål att granskas igen och igen. Insikt ger ny kunskap och det ger en värdefull utveckling.  När hon på 80-talet fick i uppdrag av Volvo personvagnar i Uddevalla att utveckla och driva konceptet med hur man tränar medarbetare att ta ett självständigt ansvar, så blev det hennes språngbräda. En räkmacka så några, själv konstaterar hon att hon bredde mackan med egen kunskap och kompetens. I fredags släpptes Astrids bok ”Kokbok för chefer & vanligt folk” som e-bok.