Monthly Archives: september 2012

Mat och sociala medier

Sociala medier påverkar vår vardag på flera sätt, inte minst vårt sätt att äta och konsumera mat. Vårt digitala vanemönster påverkar vårt köpsätt i butik, och det är sällan vi äter eller skapar något i köket utan dela med oss av det på Facebook, Twitter, Instagram eller Pinterest.

Jag vet inte hur det är med er, men för mig är att äta och laga mat främst en social aktivitet. Men i ett liv där jag är ständigt ”on the go” blir maten lätt endast ett grundläggande behov som måste uppfyllas. Mitt sociala behov uppfyller jag genom sociala medier och i andra sammanhang vilket gör att äta middag inte alls blir lika viktigt. Men enligt Ridderheimsrapporten: Future Shopping, Cooking and Eating är en av de kommande mattrenderna Seating, som är en reaktion på det nya ”on the go”-livsstilen.

Seating
Fler singelhushåll och en mobilare livsstil där vi allt oftare äter utanför hemmet har drivit fram ett behov av mötesplatser där folk kan träffas och äta mat tillsammans med andra. Trenden kallas seating (social + eating) och några exempel är långbord på restauranger, offentlig social möblering och middagsklubbar. Trenden drivs också av sociala medier som underlättar för människor att möta andra med samma intressen, bestämma träff för att umgås och äta tillsammans.

Sociala medier och vår digitala livsstil får oss också att vilja ha digitala hjälpmedel till hands när vi går i butiker. Inspiration och vad andra kunder tycker om produkter blir ännu mer viktigt för oss. Instant Inspiration är ytterligare en av de 21 shopping- och mattrenderna de närmsta 5 åren som Ridderheimsrapporten tar upp.

Instant inspiration
Den digitala utvecklingen har lett till att gränsen mellan inspiration och köp suddats ut. Ett exempel är Spotify, där du kan köpa låten när du lyssnar på den. Det förändrade köpbeteendet på nätet innebär att konsumenten nu börjar ställa samma höga krav på information och inspiration även i den fysiska butiken. I en värld där man förväntar sig ”instant inspiration” måste handlarna därför skapa browser-vänliga butiker, till exempel med digitala displayer, där kunderna får ständigt uppdaterad information om produkter, nyheter, toppsäljare och vilka produkter som är mest ”liked”.

 

Trendspaning i sociala medier

 

Idag fick jag ett pressmeddelande med en Manifestos lansering av ÅÄO – en social trendrapport.

Rapporten tar upp flera trender och beteenden i sociala medier. Bland annat ett avsnitt om Den upp-och-ned-vända nyhetshierarkin som jag föreläste om förra veckan. Det är inte längre medierna som sätter agendan vad du, jag och resten av samhället ska diskutera och tycka något om. Idag är det vi som väljer vad medierna rapporterar genom att visa intresse för det och diskutera det i sociala medier. Sociala mediers ökade inflytande på nyhetsmedia innebär en balansförskjutning, som både privatpersoner och marknadsförare kan dra nytta av. Men framför allt krävs ett annat sätt att tänka PR.

Avsnittet De lycklig kompisarna refererar till vår Facebookstudie som vi lanserade i våras. Där vi fick fram att enbart 38 procent av Facebookanvändarna delger sina vänner negativa tankar och händelser på Facebook. Där vi kan dra slutsatsen att det konstant positiva tonläget får konsekvenser även för marknadsförare. För att lyckas måste vi både skapa gemenskap och publicera inlägg som folk vill dela med sig av. Det innebär att vi måste tänka mer på hur vårt innehåll i sociala medier får personen som delar med sig av det får den att framstå.

Avsnittet Det professionella och privata i sociala medier är något som är extra intressant med tanke på hur den yngre generationen, som vuxit upp med sociala medier, agerar för att skilja på de två. Eller i många fall bristen på att skilja på privat och professionellt. Många yngre tar med sin privata attityd till de sociala medierna, även i jobbsammanhang. Med ständig tillgång till de sociala verktygen slinker bilder och annat innehåll igenom yrkesramen och ut på webben. Samtidigt så säger allt fler företag att sociala medier är viktigt vid nyanställning. Sex av tio arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen kollar upp arbetssökande på nätet innan de går vidare vid en anställning.

Är det några trender som du har sett växa fram det senaste året?

Undersökning: Varumärken, kvinnor och män i sociala medier

Prat PR har tillsammans med undersökningsföretaget Netigate gjort en undersökning på
1 138 svenskar om hur kvinnor och män använder sociala medier och hur vi förhåller oss till varumärken online. Likadan undersökning har gjorts på Europeisk nivå. Presentation av undersökningen finns här, Män från foursquare – Sveriges Kommunikatörer. Undersökningen är gjord i april 2012.

Kvinnor vs män
Att kvinnor är mer aktiva i sociala medier visste vi sedan tidigare. Det är heller ingen större skillnad mellan Sverige och övriga Europa när det gäller den här frågan. Kvinnor är inne flera gånger om dagen och kommenterar, statusuppdaterar och visar omtanke mer än männen. Sheryl Sandberg, global chef Facebook bekräftar det här: “Kvinnor inte bara är den största användargruppen, de driver även 62 % av trafiken genom uppdateringar, kommentarer och meddelande, och de står för 71% av alla dagliga “fan” aktiviteter.”

Enligt The Metropolian report 2011 ägnar kvinnor i Stockholm drygt tio timmar i veckan åt sociala medier, vilket är mest i världen.

Män i Europa mer aktiva bloggare och bloggläsare
Däremot är män mer aktiva som aktiva bloggare och bloggläsare i övriga Europa jämfört med Sverige. Svenska kvinnor är mer aktiva även när det gäller bloggläsande och att blogga själva jämfört med svenska män.

Varumärken i sociala medier
Att kvinnor är mer känslomässiga i sina val är inte heller något nytt. Även i sociala medier ser kvinnor ut att följa varumärken för att de gillar det, medan männen gillar ett varumärke för att få information om produktnyheter.

Jag har tidigare skrivit en blogginlägg om att det är fansens vänner som är den viktigaste målgruppen i sociala medier. I det budskapsbombademang som vi lever i så är trovärdigheten störst när företag kan nå in i vardagssamtalet. Men det finns också yrkesroller som har en större trovärdighet hos individen. Trovärdigheten för till exempel broschyrer och flygblad är generellt sett bara 63 procent men för familjemedlemmar 90 procent och vänner 85 procent.