Facebook

Nu ikväll gjorde Blondinbella ett inlägg på sin Facebook-sida om sina besparingar. Ett inlägg som mest syftar till att provocera och skapa reaktioner.

Min första reaktion var negativ, jag tyckte att hon blev för privat med en skärmdump från sitt bankkonto. Men vid en andra tanke så tycker jag att hon publicerar ett inlägg som visar vad transparens handlar om. Vad tycker du om ?

Sociala medier handlar inte om att vara överallt


Sociala kanalerna blir fler och fler och det blir värre för de flesta företag att sålla vart man ska finnas med. Senast förra veckan hörde jag:

Vi vill gärna finnas på Facebook, Twitter, Pinterest, Flickr, Instagram, You Tube och ha en blogg. Sen får vi ju inte glömma Google+ och Linkedin. Hur gör vi?

Men lösningen är inte att finnas överallt.

Man kan tycka att det här är självklart i dagsläget. Sociala medier har ju ändå funnits ett tag och de goda råden om hur man ska agera svämmar över om man googlar. Men i takt med att det kommer fler och fler sociala nätverk får företag svårare att prioritera.

Det enda vi kan konstatera är att överallt är inte rätt. Det handlar om  att värdera de kanaler som du ska finnas i. Ha en kritiska blick och se det utifrån och in. För i slutändan handlar det om en sak – vad kan vårt företag leverera som ger ett mervärde för publiken? Varför ska våra fans vilja dela det här Facebook-inlägget, retweeta vår tweet eller dela en bild? Vad kan ert företag ge i sociala medier?

Det kommer alltid att finnas ett nytt nätverk för att engagera sig i och mängden är inte avgörande. Det handlar om kvalitet, inte kvantitet.

Mat och sociala medier

Sociala medier påverkar vår vardag på flera sätt, inte minst vårt sätt att äta och konsumera mat. Vårt digitala vanemönster påverkar vårt köpsätt i butik, och det är sällan vi äter eller skapar något i köket utan dela med oss av det på Facebook, Twitter, Instagram eller Pinterest.

Jag vet inte hur det är med er, men för mig är att äta och laga mat främst en social aktivitet. Men i ett liv där jag är ständigt ”on the go” blir maten lätt endast ett grundläggande behov som måste uppfyllas. Mitt sociala behov uppfyller jag genom sociala medier och i andra sammanhang vilket gör att äta middag inte alls blir lika viktigt. Men enligt Ridderheimsrapporten: Future Shopping, Cooking and Eating är en av de kommande mattrenderna Seating, som är en reaktion på det nya ”on the go”-livsstilen.

Seating
Fler singelhushåll och en mobilare livsstil där vi allt oftare äter utanför hemmet har drivit fram ett behov av mötesplatser där folk kan träffas och äta mat tillsammans med andra. Trenden kallas seating (social + eating) och några exempel är långbord på restauranger, offentlig social möblering och middagsklubbar. Trenden drivs också av sociala medier som underlättar för människor att möta andra med samma intressen, bestämma träff för att umgås och äta tillsammans.

Sociala medier och vår digitala livsstil får oss också att vilja ha digitala hjälpmedel till hands när vi går i butiker. Inspiration och vad andra kunder tycker om produkter blir ännu mer viktigt för oss. Instant Inspiration är ytterligare en av de 21 shopping- och mattrenderna de närmsta 5 åren som Ridderheimsrapporten tar upp.

Instant inspiration
Den digitala utvecklingen har lett till att gränsen mellan inspiration och köp suddats ut. Ett exempel är Spotify, där du kan köpa låten när du lyssnar på den. Det förändrade köpbeteendet på nätet innebär att konsumenten nu börjar ställa samma höga krav på information och inspiration även i den fysiska butiken. I en värld där man förväntar sig ”instant inspiration” måste handlarna därför skapa browser-vänliga butiker, till exempel med digitala displayer, där kunderna får ständigt uppdaterad information om produkter, nyheter, toppsäljare och vilka produkter som är mest ”liked”.

 

Är du illojal på Facebook?

Bild lånad från www.amelia.se/webbtips-1086/Riskerna-med-Facebook

Tidningen TCO har gjort en sammanställning av fem rättsfall på de som fått sparken från sin arbetsgivare på grund av att de skrivit saker om sin arbetsgivare på Facebook eller blogg. Resultatet visar att de anställda har fått skadestånd på mellan 30 000 och 200 000 kronor plus upp till 32 månadslöner. Om man håller på att bedriva kritik mot sin arbetsgivare i väldigt hårda ordalag kan man hänföra det till illojalitet. Men för att en arbetsgivare ska kunna vidta åtgärder för det krävs skälig grund. Vad som är illojalitet är  svårt att avgöra i de fall som tagits till rätten. Att publicera konkreta företagshemligheter får man inte göra.

SVD tidigare i år att närmare sex av tio arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen kollar upp arbetssökande på nätet. 38 procent har också valt bort sökande efter granskningen, enligt en undersökning i tidningen Hotellrevyn. Vanligast är att kolla upp Facebook, något hälften av arbetsgivarna gör. Därefter kommer Google, som var tredje använder. 38 procent av de tillfrågade arbetsgivarna uppger också att de någon gång har valt bort en sökande på grund av uppgifter de hittat på nätet. Lättklädda bilder och inlägg som är alkohol- eller drogrelaterade kan göra att en sökande inte går vidare. En undersökning från Stockholms handelskammare förra året visade att arbetsgivare som granskar arbetssökande i de sociala medierna nästan har fördubblats på ett år.

Vad tycker du om att arbetsgivare kollar upp dig på nätet?

90 procent av alla ungdomar använder sociala medier en vanlig dag

Nu har resultatet för Mediebarometern 2011 presenterats.

Mer Facebook och datorspel tack vare smart phones
Närmare 60 procent av dagens ungdomar har en smart phone som de främst använder till, förutom vanliga telefonsamtal och sms, att kommunicera via Facebook och e-post samt spela spel.

60 procent av barnen 9-14 år spelar dator-/tv-spel en vanlig dag – det handlar huvudsakligen om action- och äventyrsspel. Smarta mobiltelefoner används också för att ta del av nyheter. Under de senaste åren, som en följd av en mer differentierad medieanvändning, har en viss nedgång i inhämtandet av nyheter i våra vanliga massmedier noterats inte minst vad gäller ungdomar – men den nedgången synes nu ha avstannat. Innehavarna av smarta mobiltelefoner väljer företrädesvis nyheter i dagstidningar på nätet.

Mer passiv än aktiv användning av sociala medier
Närmare 90 procent av alla ungdomar, 15 till 24 år, använder sociala medier en vanlig dag, vilket betyder att det är betydligt fler än de som tittar på TV (75 %). Detta avviker från alla andra åldersgrupper där det är betydligt vanligare att titta på TV. Ungdomarna tillbringar också avsevärt mer tid på nätet än andra. 43 procent lägger mer än tre timmar på nätet
en genomsnittlig dag och 23 procent mer än fem timmar. Förutom besök och kommunikation i sociala nätverk som Facebook (89%) använder de nätet främst för att lyssna på musik (74%), titta på videoklipp (65%) och läsa blogg (34%). Ofta stannar det dock vid ett passivt nyttjande utan egen aktivitet – det är t ex få som lägger
ut videoklipp (4%) eller skriver i egen blogg (9%) medan fler är aktiva i sociala nätverk som Facebook (68%).

Sociala medier ökar mer än användningen av traditionella medier på nätet
Användningen av sociala medier är mer omfattande och ökar betydligt snabbare än användningen av traditionella medier på nätet även om en liten ökning sker mellan åren. De flitigaste användarna återfinns bland 25 till 44-åringarna, närmare 50 procent av dessa nyttjar de vanliga massmedierna på nätet. Och Internet spelar en avgörande roll för kvällstidningens räckvidd då varannan kvällstidningsläsare läser tidningen på detta sätt.
I övrigt dominerar TV-tittandet som tidigare, radiolyssnandet fortsätter att minska och läsningen av tidningar och böcker ligger relativt stabilt. Idag kan man titta på tv på många olika sätt både vad gäller tidpunkt och teknik – från vanliga TV-apparater till surfplattor och smarta mobiltelefoner. En genomsnittlig dag tittar 6 procent av
befolkningen på Play TV och för vecka är andelen 21 procent. För 15 till 24-åringarna är motsvarande siffror kring 10 procent respektive drygt 30 procent vad gäller vecka. Omkring 10 procent av unga pojkar använder mobiltelefonen för att titta på TV eller videoklipp en genomsnittlig dag.

Mer tid på internet
2 timmar och 13 minuter (133 minuter). Så mycket tid ägnar den genomsnittlige internetanvändaren åt nätet en genomsnittlig dag, enligt Mediebarometer 2011 från Nordicom. Det är en ökning med 11 procent jämfört med 2010, då den genomsnittliga användartiden låg på 119 minuter om dagen.

Internetanvändare i åldern 15-24 år är de som ägnar mest tid åt Internet. En genomsnittlig dag är deras användningstid 3 timmar och 16 minuter (196 minuter). Även åldersgruppen 25-44 år ligger över snittet för samtliga internetanvändare och i denna grupp är användningen 2 timmar och 33 minuter (153 minuter).

Användningen är lägst bland de äldsta internetanvändarna. I genomsnitt lägger användarna som är 65-79 år drygt 1 timme (69 minuter) på nätet en genomsnittlig dag.