Kommunikation

Sociala medier-kurs på Drivhuset Göteborg

Till hösten håller jag sociala medier-kurs på Drivhuset i Göteborg. Kursen heter ”Sociala medier som marknadsföringsverktyg” och kommer vara både praktisk och teoretisk inriktad.

Kursen går över två tillfällen, 12 och 19 september, och har fokus på att ta fram en strategi flr kommunikationen i de sociala media-kanaler som man väljer att finnas. Vi kommer också gå igenom vad man behöver tänka på när man ger sig ut i sociala medier, de viktiga hörnstenarna för lyckad kommunikation och dialog samt vad som skiljer marknadsföring i sociala medier från traditionell marknadsföring. Kursen lägger också stor vikt vid att gå igenom hur man lyssnar i kanalerna och vilka hjälpmedel som finns, samt hur man mäter effekten.

Vi kommer hålla till på 
Handelshögskolan. Vill du anmäla dig så gör du det här.

Miss Teen USA

Det här med att få fram rätt budskap på begränsad tid är inte alltid så lätt!

 

När allt är gratis på internet

Vi har vant oss vid att allt är gratis på internet. Digitala produkter som information, webbtjänster, appar, musik, film och spel kostar oss inte längre några pengar. Den nya tekniken utvecklar hela tiden nya gratis-tjänster, till exempel Skype och Viber. Tävlingar, utmaningar och röstningar ger oss vinster för vårt engagemang och vi får deals med prisrabatter direkt i telefonen eller mailboxen. Det har gått så långt att vi förväntar oss tävlingar med bra vinster, mutor för att vi ska gilla sidor och att vi får gratis-produkter mot att vi ger vår mailadress. Vi blir känsligare för att betala pengar, och mer kräsna och eftertänksamma som konsumenter. Vi har vant oss att betala i social valuta.

Men när konsumenten inte betalar med pengar måste någon annan göra det. Logiken för ”free”betyder inte att det är kostnadsfritt att producera även om vi får det gratis. I många fall är annonsörer som betalar, i andra fall är det företaget själva – det går på marknadsföringsbudgeten.

Institutionen för Reklam- och mediestatistik, IRM, gjorde i slutet av 2010 en undersökning bland 1300 svenskar för att ta reda på betalningsviljan för mediainnehåll på nätet. 70 procent svarade ja – vilket innebär att min hypotes inte stämmer. Men skillnaden på upplevd verklighet och verklig verklighet är stor. Vi säger att vi kan tänka oss att betala för något, men när vi väl står i valet väljer vi helst det som är gratis – om inte tjänsten eller innehållet ger mig ett så stort mervärde att jag inte kan vara utan just det.

Det här ger två effekter, vi har vant oss vid att nästan alltid får ett ”smakprov” av det som vi ska köpa. Vi köper inte längre något utan betänketid, ångerrätt, fri frakt och helst av allt till någon form av prisrabatt eller erbjudande. Det ger också effekten av att vi köper saker på nätet i flera steg, första steget är gratis, medan de övriga stegen kostar pengar. Premiumtjänster har blivit sättet att tjäna pengar.

Det digitala samhället ger oss möjligheten att prova, utvärdera och sedan sålla ut de produkter som är bäst. Kvalitet och funktion visar vilka produkter och tjänster som är mest värda att behålla. Det sker en naturlig selektering där bara de starkaste överlever, de som får flest lojala kunder. Värdet i produkter och tjänster har gått från att ligga i pris och tillgång till att handla om mervärden som ligger utanför kärnprodukten.

 

Interkulturell kommunikation i sociala medier

Hipp Hipp har gjort ett mycket roligt filmklipp om svenskhet och hur vi svenskar är och agerar. Antagligen är det fler än jag som skrattar både högt och länge.

Det som jag tycker är intressant med klippet är att det på ett humoristisk sätt tar upp det här med interkulturell kommunikation. Vi uppfattar budskap på olika sätt beroende på vår bakgrund och de referenser som vi bär med oss. Människor från olika länder och kulturer agerar, kommunicerar och uppfattar världen runt omkring sig på olika sätt. Tyvärr tycker jag att interkulturell kommunikation sällan diskuteras ur ett professionellt PR-perspektiv.

Idag lever vi en global värld, gränser suddas ut och möten mellan olika kulturer blir allt vanligare. Tidigare har företag enbart behövt ta hänsyn till hur budskap uppfattas i köpt mediautrymmen, men idag finns även i sociala medier. Det här givetvis en mest relevant fråga för de företag som riktar sig till en målgrupp med annan kulturell bakgrund, eller som agerar på en global arena. Men även för andra företag som bara agerar i Sverige så är det här högst relevant då Sverige idag består av människor från olika kulturer. I sociala medier blir företag dessutom mer och mer transparenta, och hur man utrycker sig och kommunicerar i de här kanalerna påverkar varumärket.

Hur man ska ta hänsyn till det här är inte helt enkelt. Vi vet med oss att tolkningen är fri, och därmed måste vi lära oss hur olika kulturella bakgrunder får oss att tolka budskap på olika sätt. Det här är inte gjort på en eftermiddag, men väl något som man måste börja fundera över ju mer vi lever i ett integrerat samhälle.