Trender

Är ni redo för generation Y?

Vi lever i en föränderlig tid – vi blir mer mobila, rörliga, digitala och sociala. Vi kan jobba var som helst när som helst. Vi är alltid tillgänglig, och skiljelinjen mellan privat- och yrkesliv suddas ut allt mer. Det nya digitala samhället ställer nya krav på de anställda, och då borde väl också företagen ändra arbetskultur efter nya mönster? Och en ny generation?

Självklart är det skillnad på vilket jobb du har, om du står på bandet på SKF, sitter och svarar i telefon på kundtjänst eller om du jobbar som konsult på Volvo eller reklambyrå. Men generation Y intar arbetsplatserna, med en annan attityd, andra krav och förväntningar. Obotliga egositer men också personer som levererar och presterar. Flexibilitet är ordet som krävs. Jag vet, för jag tillhör själv generation Y.

Att uppfyll sig själv
När mina far- och morföräldrar växte upp var deras mål att ge sina barn en riktigt utbildning. Något som de själv inte fått när de växte upp. För mina föräldrar var utbildning en självklarhet och deras mål var att förse familjen med bil, hus, tv och andra materiella ting. Så kommer nästa generation, som växt upp med både utbildning och det materialla serverat och jakten på något något mer tar fart – att uppfylla sig själv.

Generation Y ställer andra krav, prioriterar annorlunda och söker något helt annat – äventyr, lust och välmående med utgångspunkt från sig själv. Vill inte jobba fasta tider, vill leva mer på inspiration, vet sitt eget värde och tycker inte alltid att belöningen med lön på kontot är tillräckligt. 80-talisterna är inte bara mer självständiga de ställer högre krav också. På sig själva och på andra. Michael Dahlén kallar oss generation Boss i sin bok Nextopia. Generationen förväntar sig att ha kontroll, skapa en bättre värld och att kunna göra de bästa valen.

Generation Y och jobb
Någonstans när jag hade skrivit så här långt så googlade jag ”Generation Y och jobb”. Hittade en artikel från Internetworld 2008. En gammal artikel men välformulerat innehåll som stärker det jag funderar över.
Får 80-talisterna stimulerande arbetsuppgifter och frihet under ansvar stannar de, annars kan de lika gärna söka sig vidare. 80-talisterna är också mer öppna med sin egen person. Att inte erkänna sina svagheter är ett gammalt svenskt ideal som inte gäller för 80-talisterna. De är transparenta med både känslor och om vilka de är.

Sociala nätverk spelar stor roll och generation Y kommunicerar med omvärlden även under arbetstid. De kanske slänger ut en fråga på Facebook om ett problem de stött på, eller tar en paus och pratar med vänner. Å andra sidan är de lika förlåtande till jobbsamtal på fritiden. Artikeln menar att två tredjedelar av 80-talisterna störs inte av jobbsamtal på kvällar och helger.

Vad behöver vi förändra?
Hur många företag är anpassade för generation Y? Hur många ledare vet hur man ska förhålla sig för att få 80-talisterna att prestera till 100 procent? En standardmall som är förlegad går inte att använda på en ny generation och starkt digitaliserande samhälle.

Så här tänker jag
– Ska vi tidsredovisning se ut på samma sätt som man alltid gjort? När vi jobbar lika mycket kvällar och helger. När skiljelinjen mellan yrkes- och privatliv suddas ut och man inte längre kan avgöra vad som är jobb och inte. Behöver vi ens tidsredovisa, borde vi inte mäta effektivitet och resultat på annat sätt än timmar som man är på arbetet?

– Arbetsplatsens roll har förändrats. Kanske är det inte ens en arbetsplats längre utan mer en mötesplats. Med ny generation kanske inte separata rum och egna skrivbord det bästa alternativet. Kanske räcker det med långbord och sittgrupper där folk får sitta var de vill?

– Om inte lön är tillräckligt som belöning för generation Y, vad ska man då erbjuda? Mer kunskap till en kunskapstörstande generation? Andra värden som underlättar vardagen – tvättmaskin på jobbet, frukost, lunch och middag?

Självklart är allt det här inte bara en generationsfråga utan också högst individuellt. Men generation Y tillåter sig att vara mer individuella och förutsätter att företagen ska ta hänsyn till det.

I Erik Fors-Andrées blogginlägg hittade jag intervjun med Emma Pihl som skrivit boken ”Att leda nästa generation”. Mycket intressant och säkerligen välbehövd läsning för många ledare.

 

”The next generation will have no patience for commercials”

Det är kväll och jag tittar på tv. Eller rättare sagt, jag har tv:n påslagen men är lika engagerad i att följa Twitter- och Facebookflödet, kolla Blocket, läsa nyheterna och skriva mejl. Vet faktiskt inte när jag senast såg ett tv-program som engagerade mig så pass att jag inte hade ett halvt öga på sociala medier. Jag har alltid datorn inom räckhåll, Ipaden i knät och telefonen bredvid mig när jag kollar på tv. Blir därför inte så förvånad när jag ser Infographicen nedan. 86 procent använder en smartphone när de tittar på tv.

”The next generation will have no patience for commercials at all”

Hur mycket uppkopplad är du när du kollar på tv?

 

Tankar om Instagrams profilsidor

Instagram lanserade profilsidor på webben under måndag morgon. Profilsidan är ungefär likadan som den man är van att se på mobilen men med många likheter till profilsidorna på Facebook. Det finns en header som är en sammansättning av dina senaste Instagrambilder. Du har också en liten profilbild placerad likadant som på Facebook, och en presentationstext. Precis som på Facebook kommer man åt sin profil via www.instagram.com/användarnamn.

All things D rapporterar att Kevin Systrom, chef på Instagram, menar att Facebook har skapat känslan av att ha ett hem på nätet och lärt oss hur man mest effektivt kommunicera och får en överblick på någons digitala identitet. Något som Instagram alltså vill ta efter. Inte så konstigt när det faktiskt är Facebook som är ägare till Instgram. I våras köpte man Instgram för en miljard USD utan att Instagram hade tjänat en krona.

Tjänster som Copygram och Web.stagram skapades för att det finns ett behov hos användarna av få en bra överblick över sina Instagrambilder online. Trots att mobilsurfet ökar markant så verkar vi fortfarande ha ett behov av att ha ett ”hem på nätet för våra bilder”. Det jag saknar på Instagram är en sida med liveflöde av mina vänners bilder. Jag kan inte heller gå in och se de som jag följer eller mina följare. Något som känns ganska avigt och jag känner mig begränsad – det saknas något. Jag hänger ju inte så mycket på min egen profilsida utan är mer nyfiken på vad mina vänner gör och fotar.  Det som man kan misstänka är att Instagram kommer att integreras ännu starkare med Facebook och att ett ytterligare nyhetsflöde därför inte är intressant.

Senaste tiden har företag börjat använda Instagram mer effektivt i sin kommunikation. Många tror att en webbplattform för Instagram skapar ännu fler möjligheter för företag och öppnar upp för mer engagemang bland användarna. Delvis håller jag med, en profilsida på webben ger en bättre överblick och skapar mer känsla. Men utan ett realtidsflöde på webben så blir skillnaden ändå inte så stor.

Fakta Instagram

  • Instagram lanserades i mars 2010 under namnet Burbn.
  • Appen släpptes i App Store i november 2010 och en månad senare hade man 1 miljon användare.
  • När appen för Android släpptes i april 2012 laddades den ner 1 miljon gånger första dagen. I april 2012 hade man 30 miljoner användare.
  • Den 9 april 2012 köptes Instagram av Facebook för en miljard USD utan att tjänsten ens gått med 1 dollar i vinst.
  • I augusti 2011 hade användarna laddat upp 150 miljoner fotografier.

Mat och sociala medier

Sociala medier påverkar vår vardag på flera sätt, inte minst vårt sätt att äta och konsumera mat. Vårt digitala vanemönster påverkar vårt köpsätt i butik, och det är sällan vi äter eller skapar något i köket utan dela med oss av det på Facebook, Twitter, Instagram eller Pinterest.

Jag vet inte hur det är med er, men för mig är att äta och laga mat främst en social aktivitet. Men i ett liv där jag är ständigt ”on the go” blir maten lätt endast ett grundläggande behov som måste uppfyllas. Mitt sociala behov uppfyller jag genom sociala medier och i andra sammanhang vilket gör att äta middag inte alls blir lika viktigt. Men enligt Ridderheimsrapporten: Future Shopping, Cooking and Eating är en av de kommande mattrenderna Seating, som är en reaktion på det nya ”on the go”-livsstilen.

Seating
Fler singelhushåll och en mobilare livsstil där vi allt oftare äter utanför hemmet har drivit fram ett behov av mötesplatser där folk kan träffas och äta mat tillsammans med andra. Trenden kallas seating (social + eating) och några exempel är långbord på restauranger, offentlig social möblering och middagsklubbar. Trenden drivs också av sociala medier som underlättar för människor att möta andra med samma intressen, bestämma träff för att umgås och äta tillsammans.

Sociala medier och vår digitala livsstil får oss också att vilja ha digitala hjälpmedel till hands när vi går i butiker. Inspiration och vad andra kunder tycker om produkter blir ännu mer viktigt för oss. Instant Inspiration är ytterligare en av de 21 shopping- och mattrenderna de närmsta 5 åren som Ridderheimsrapporten tar upp.

Instant inspiration
Den digitala utvecklingen har lett till att gränsen mellan inspiration och köp suddats ut. Ett exempel är Spotify, där du kan köpa låten när du lyssnar på den. Det förändrade köpbeteendet på nätet innebär att konsumenten nu börjar ställa samma höga krav på information och inspiration även i den fysiska butiken. I en värld där man förväntar sig ”instant inspiration” måste handlarna därför skapa browser-vänliga butiker, till exempel med digitala displayer, där kunderna får ständigt uppdaterad information om produkter, nyheter, toppsäljare och vilka produkter som är mest ”liked”.

 

Trendspaning i sociala medier

 

Idag fick jag ett pressmeddelande med en Manifestos lansering av ÅÄO – en social trendrapport.

Rapporten tar upp flera trender och beteenden i sociala medier. Bland annat ett avsnitt om Den upp-och-ned-vända nyhetshierarkin som jag föreläste om förra veckan. Det är inte längre medierna som sätter agendan vad du, jag och resten av samhället ska diskutera och tycka något om. Idag är det vi som väljer vad medierna rapporterar genom att visa intresse för det och diskutera det i sociala medier. Sociala mediers ökade inflytande på nyhetsmedia innebär en balansförskjutning, som både privatpersoner och marknadsförare kan dra nytta av. Men framför allt krävs ett annat sätt att tänka PR.

Avsnittet De lycklig kompisarna refererar till vår Facebookstudie som vi lanserade i våras. Där vi fick fram att enbart 38 procent av Facebookanvändarna delger sina vänner negativa tankar och händelser på Facebook. Där vi kan dra slutsatsen att det konstant positiva tonläget får konsekvenser även för marknadsförare. För att lyckas måste vi både skapa gemenskap och publicera inlägg som folk vill dela med sig av. Det innebär att vi måste tänka mer på hur vårt innehåll i sociala medier får personen som delar med sig av det får den att framstå.

Avsnittet Det professionella och privata i sociala medier är något som är extra intressant med tanke på hur den yngre generationen, som vuxit upp med sociala medier, agerar för att skilja på de två. Eller i många fall bristen på att skilja på privat och professionellt. Många yngre tar med sin privata attityd till de sociala medierna, även i jobbsammanhang. Med ständig tillgång till de sociala verktygen slinker bilder och annat innehåll igenom yrkesramen och ut på webben. Samtidigt så säger allt fler företag att sociala medier är viktigt vid nyanställning. Sex av tio arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen kollar upp arbetssökande på nätet innan de går vidare vid en anställning.

Är det några trender som du har sett växa fram det senaste året?