Kapade konton i sociala medier

Jag brukar förespråka en viss kontroll i sociala media-kanaler. Sociala mediers öppenhet, engagemang och skaparglädje är fantastisk, och i kombination med en viss kontroll brukar det bli ett ännu bättre resultat. De första jag gör för nya kunders varumärken är att registrera konton i de största sociala media-kanaler och i de forum som är aktuella för kunden. Oavsett om de ska vara aktiva här eller inte är det viktigt att minska risken för att någon annan använder namnet.

Faktum är att det idag blir allt vanligare att personer startar sidor i sociala medier för att kapa andras identitet. Det har till och med blivit ett sätt att tjäna extrapengar när många företag är villiga att betala för att få ”tillbaka” sitt namn i sociala medier. Självklart är det lika vanligt att någon registrera alias i företagsnamn och varumärken utan baktanke. Men oavsett kan det här ställa till problem eftersom vem som är avsändare lätt kan misstolkas.

Det är fortfarande vanligast att det är kända identiteter som kapas. Till exempel skriver någon falska inlägg bakom Twitter-konton med Jan Guillou, Björn Ranelid och Zlatan namn. Och Carl Bildt finns både som falsk och äkta twittrare.

Kapade konton – hur tycker ni att man ska agera?
Jag jobbade för ett tag sedan med ett företag som hamnade i den här situationen. Ett av deras varumärken, en känd karaktär, har en Facebook-sida med över 250 000 fans. Problematiken är att de själva inte står bakom sidan. Även om sidan sköts på ett bra sätt idag önskade kunden någon form av kontroll då fel typ av inlägg kan skada karaktärens varumärke. Samtidigt ville man inte förlora 250 000 engagerade fans… Eftersom administratören inte ville ge sig till känna och att stänga sidan inte var ett alternativ, fortsätter sidan att leva vidare och värva fler och fler fans.

Jag tror tyvärr att många företag hamnar i liknande situationer när man nu tar steget ut i sociala medier. Frågan är hur man ska förhålla sig till det här- ska man starta en konkurrerande sida, köpa ut den som finns eller inte bry sig alls. Vad tycker ni?

iPaden som en del i butikskommunikationen

Butiken AllSaints i London använder iPad i sin butikskommunikation

I förra numret av Market finns artikeln ”Internet kliver in i butikerna”. Artikeln tar upp att smartphones och läsplattor gör att internet vandrar in i butikerna, och där uppkopplade kunder snabbt kan jämföra priser, kolla recensioner i sociala forum och beställa. Det som artikeln tyvärr inte berör är att iPaden kan användas på ett mycket fördelaktigt sätt i butikernas kommunikation, och då pratar jag inte om nya iPhone eller iPad appar. Jag tänker på att iPaden kan användas som ett instrument i butiken för att ge mer information om produkter och sortiment. Både för att skapa ett mervärde, men också för att inbjuda till merförsäljning.

Till exempel skulle iPaden kunna ge stylingförslag av olika klädesplagg, matchnings-tips och en catwalk där kollektionerna visas i rörelse – perfekt för alla som inte orkar prova! I matbutiken skulle en iPad kunna ge information och bilder från gården där varan är producerad. Då kan kunderna ”träffa” bonden, se att djurhållningen är bra och att varan är ekologisk odlad. Jag tror att det här ett viktigt steg när närhet, äkthet och transparensen blir allt viktigare för kunden. Det ger dessutom en ny dimension av shopping där man flätar samman den virtuella världen och den verkliga.

Jag var i London för ett tag sedan och där har man kommit mycket längre än Sverige på att använda tekniska tillbehör i sin butikskommunikation. Till exempel använder både klädbutiken AllSaints Spitafield och te- och speceriaffären Fortnum & Mason iPad i sina butiker. Där fungerar iPaden som en kunskapsbank, men även som en avlastning för personalen genom att ge mer information om produkter och övrigt sortiment. På Fortnum & Mason kunde man bland annat bli te-expert på butikens alla te-sorter.

Tyvärr har jag inte sett det här sättet att använda iPad i en svensk butik. Om ni har sett det så berätta gärna!

Tips på hur man skriver ett pressmeddelande

Att skriva pressmeddelande handlar mycket om att underlätta för journalisterna och göra det lätt för dem att välja just er nyhet. Man kan skriva pressmeddelanden på många olika sätt, men det finns några saker som man ska tänka på. Här kommer några tips.

Nyhetsvärdering är väl det första som man bör fundera på innan man skriver ett pressmeddelande. Finns det ett allmänintresse i nyheten? Som PR-konsult får man ofta agera tvärtom i den här frågan. Vårt jobb blir sällan att skapa eller hitta nyheter inom ett företag då det ofta händer mer av nyhetsvärde än vad företaget själva kan se. Vårt jobb blir att hitta vinkeln som ska fånga journalisternas intresse. Helst vinklar vi nyheten på olika sätt till olika media eftersom de har olika intresseområde.

  1. En nyhet per pressmeddelande
  2. Det viktigaste först
  3. Tydlig rubrik
  4. Ingressen ska locka till läsning men ska också tala om precis vad nyheten innebär
  5. Datum ska finnas med – journalister vill ha färska nyheter
  6. Tydliga kontaktuppgifter längst ner i pressmeddelandet
  7. Inte för långt – max en A4
  8. Använd citat från någon med viktig roll i företaget
  9. Boilerplate – skriv en kort presentation om företaget längst ner
  10. Skicka med företagets logotype – det ökar kännedomen om företaget vid direkt anblick på pressmeddelandet
  11. Använd ett enkelt språk som alla förstår, till exempel undvik fackspråk och förkortningar
  12. Bifoga bilder
  13. Undvik pdf-format som kan stoppas i skräppost-filter.

 

Bort med hemsidan – in med Facebook pages?

Skittles har gjort det, och byrån Ingo – de har låtit sin hemsida ersättas av en Facebook-sida. Fler och fler företag går den vägen. Det är häftigt att våga ta steget ända ut och göra allvar av det som alla pratar om. Men personligen gillar jag hemsidor och förespråkar sociala medier som ett komplement till den. Det finns många fördelar med en Faceook-sida men det innebär inte att den ska ersättas av en hemsida. Hemsidan andas företagets identitet mycket mer än en Facebook-sida och skapar en viss form av trygghet för såväl företaget som besökare. Och en hemsida kan vara både snygg och sexig, även om vissa påstår motsatsen.

Blogginlägget Web sites should not be replaced by Facebook Pages som är skrivet av Mark Evans berör ämnet och satte ord på några av mina tankar.

Mark Evans 5 anledningar till varför företaget inte bör överge sin hemsida

  1. Man äger inte sin Facebook-sida. Företag spenderar tid och pengar på att skapa fräcka Facebook-sidor, men i slutändan är det ändå Facebook som äger plattformen. Facebook kan när som helst ändra regler och design oavsett om ett företag vill annorlunda.
  2. Hemsidan är en företagstillgång som tjänar företagets behov, inte Facebooks.
  3. En hemsida kan också vara sociala och sexiga och mycket mer än bara en plats för ekonomiska rapporter och statisk information. Med snygg design och interaktion av sociala medier blir hemsidan mer intressant och engagerande för besökarna.
  4. En hemsida har mycket textinnehåll, speciellt de som har en blogg. Den informationen kan man använda att sprida i olika sociala media-kanaler och på så sätt styra besökarna in på olika delar av hemsidan.
  5. Bara för att Facebook har 600 miljoner användare innebär det inte att forumet tillgodoser alla. Det finns besökare som inte vill läsa om företagsinformation på Facebook, och det finns besökare som faktiskt inte är på Facebook.

 

Hur privat är du i sociala medier?


Jag tycker ofta att man hamnar i diskussioner om hur privat man är i sociala medier. Hur ska man som privatperson kontra i sin yrkesroll agera, vart drar man gränsen? Vad är vad? Är det okej att neka en friend-request på Facebook från en kund, det kan ju faktiskt upplevas negativt och gå ut över affärerna? Bakom ett företag eller en logotype kan det vara ganska enkelt, men när det gäller en själv som person är det inte lika lätt.

Personligen har jag en öppen syn på min roll i sociala medier. Jag är inte rädd för att visa mina privata bilder, och är öppen med hur mitt liv ser ut utanför jobbet. Jag har inga listor som styr mina uppdateringar. Jag har inget jag vill dölja. För i sociala medier finns bara min yrkesroll, mitt privata jag är enbart en del för att promota den. Och självklart går de hand i hand, annars hade det aldrig funkat. Jag anpassar mitt språk, mina bilder, kontakter, sidor jag gillar, grupper med mera efter det som passar min yrkesroll och så som jag vill profilera mig.

Det finns med andra ord ingen skillnad på mig själv i min yrkesroll och som privatperson i sociala medier. Men det är min yrkesroll som styr hur jag agerar. Även om jag är mycket medveten om att sociala medier är ett perfekt verktyg för att låta min privata täckmantel vårda mina jobbrelationer. Med andra ord, jag är personlig men inte privat.