internet

Digitala vanor hos män och kvinnor

Idag skickade .SE ut resultatet om vad kvinnor respektive män gör i digitala medier. Egentligen var det inget som var särskilt förvånande.  Alltfler kvinnor kollar på filmklipp på You Tube, även om tidigare undersökningar visar att män gör det något mer ofta än kvinnor. Men med interaktionen av rörligt material i alla sociala kanler så är det ett beteende som kvinnor ökat. Män söker mer efter skämt, serier och humor än kvinnor, fildelar, tittar på sidor och handlar med aktier och fonder. Kvinnor läser bloggar i större utsträckning, använder Instagram och söker efter hälsa- och medicinsk information. I genomsnitt använder kvinnor internet drygt 19 timmar i veckan, motsvarande siffra för män är drygt 23 timmar.

 

                                                                                                 Män                   Kvinnor

Tittar på filmer på Youtube                                                  78                         68

E-handlar                                                                                 79                          72

Använder Facebook                                                               60                          62

Lyssnar på musik via Spotify                                               52                           47

Söker efter hälso- och medicinsk information                 51                           63

Söker efter skämt, serier eller humor                                47                           27

Spelar spel (ej gambling)                                                      44                          43

Handlar med aktier, fonder etc.                                          34                          22

Läser bloggar                                                                           31                          41

Tittar på sidor med sexuellt innehåll                                  29                          4

Använder fildelningstjänster                                                29                          8

Använder Instagram                                                               20                         30

Spelar spel där man satsar pengar                                       13                          2

 

Statistiken är hämtad ur rapporten Svenskarna och internet 2014

90 procent av alla ungdomar använder sociala medier en vanlig dag

Nu har resultatet för Mediebarometern 2011 presenterats.

Mer Facebook och datorspel tack vare smart phones
Närmare 60 procent av dagens ungdomar har en smart phone som de främst använder till, förutom vanliga telefonsamtal och sms, att kommunicera via Facebook och e-post samt spela spel.

60 procent av barnen 9-14 år spelar dator-/tv-spel en vanlig dag – det handlar huvudsakligen om action- och äventyrsspel. Smarta mobiltelefoner används också för att ta del av nyheter. Under de senaste åren, som en följd av en mer differentierad medieanvändning, har en viss nedgång i inhämtandet av nyheter i våra vanliga massmedier noterats inte minst vad gäller ungdomar – men den nedgången synes nu ha avstannat. Innehavarna av smarta mobiltelefoner väljer företrädesvis nyheter i dagstidningar på nätet.

Mer passiv än aktiv användning av sociala medier
Närmare 90 procent av alla ungdomar, 15 till 24 år, använder sociala medier en vanlig dag, vilket betyder att det är betydligt fler än de som tittar på TV (75 %). Detta avviker från alla andra åldersgrupper där det är betydligt vanligare att titta på TV. Ungdomarna tillbringar också avsevärt mer tid på nätet än andra. 43 procent lägger mer än tre timmar på nätet
en genomsnittlig dag och 23 procent mer än fem timmar. Förutom besök och kommunikation i sociala nätverk som Facebook (89%) använder de nätet främst för att lyssna på musik (74%), titta på videoklipp (65%) och läsa blogg (34%). Ofta stannar det dock vid ett passivt nyttjande utan egen aktivitet – det är t ex få som lägger
ut videoklipp (4%) eller skriver i egen blogg (9%) medan fler är aktiva i sociala nätverk som Facebook (68%).

Sociala medier ökar mer än användningen av traditionella medier på nätet
Användningen av sociala medier är mer omfattande och ökar betydligt snabbare än användningen av traditionella medier på nätet även om en liten ökning sker mellan åren. De flitigaste användarna återfinns bland 25 till 44-åringarna, närmare 50 procent av dessa nyttjar de vanliga massmedierna på nätet. Och Internet spelar en avgörande roll för kvällstidningens räckvidd då varannan kvällstidningsläsare läser tidningen på detta sätt.
I övrigt dominerar TV-tittandet som tidigare, radiolyssnandet fortsätter att minska och läsningen av tidningar och böcker ligger relativt stabilt. Idag kan man titta på tv på många olika sätt både vad gäller tidpunkt och teknik – från vanliga TV-apparater till surfplattor och smarta mobiltelefoner. En genomsnittlig dag tittar 6 procent av
befolkningen på Play TV och för vecka är andelen 21 procent. För 15 till 24-åringarna är motsvarande siffror kring 10 procent respektive drygt 30 procent vad gäller vecka. Omkring 10 procent av unga pojkar använder mobiltelefonen för att titta på TV eller videoklipp en genomsnittlig dag.

Mer tid på internet
2 timmar och 13 minuter (133 minuter). Så mycket tid ägnar den genomsnittlige internetanvändaren åt nätet en genomsnittlig dag, enligt Mediebarometer 2011 från Nordicom. Det är en ökning med 11 procent jämfört med 2010, då den genomsnittliga användartiden låg på 119 minuter om dagen.

Internetanvändare i åldern 15-24 år är de som ägnar mest tid åt Internet. En genomsnittlig dag är deras användningstid 3 timmar och 16 minuter (196 minuter). Även åldersgruppen 25-44 år ligger över snittet för samtliga internetanvändare och i denna grupp är användningen 2 timmar och 33 minuter (153 minuter).

Användningen är lägst bland de äldsta internetanvändarna. I genomsnitt lägger användarna som är 65-79 år drygt 1 timme (69 minuter) på nätet en genomsnittlig dag.

När allt är gratis på internet

Vi har vant oss vid att allt är gratis på internet. Digitala produkter som information, webbtjänster, appar, musik, film och spel kostar oss inte längre några pengar. Den nya tekniken utvecklar hela tiden nya gratis-tjänster, till exempel Skype och Viber. Tävlingar, utmaningar och röstningar ger oss vinster för vårt engagemang och vi får deals med prisrabatter direkt i telefonen eller mailboxen. Det har gått så långt att vi förväntar oss tävlingar med bra vinster, mutor för att vi ska gilla sidor och att vi får gratis-produkter mot att vi ger vår mailadress. Vi blir känsligare för att betala pengar, och mer kräsna och eftertänksamma som konsumenter. Vi har vant oss att betala i social valuta.

Men när konsumenten inte betalar med pengar måste någon annan göra det. Logiken för ”free”betyder inte att det är kostnadsfritt att producera även om vi får det gratis. I många fall är annonsörer som betalar, i andra fall är det företaget själva – det går på marknadsföringsbudgeten.

Institutionen för Reklam- och mediestatistik, IRM, gjorde i slutet av 2010 en undersökning bland 1300 svenskar för att ta reda på betalningsviljan för mediainnehåll på nätet. 70 procent svarade ja – vilket innebär att min hypotes inte stämmer. Men skillnaden på upplevd verklighet och verklig verklighet är stor. Vi säger att vi kan tänka oss att betala för något, men när vi väl står i valet väljer vi helst det som är gratis – om inte tjänsten eller innehållet ger mig ett så stort mervärde att jag inte kan vara utan just det.

Det här ger två effekter, vi har vant oss vid att nästan alltid får ett ”smakprov” av det som vi ska köpa. Vi köper inte längre något utan betänketid, ångerrätt, fri frakt och helst av allt till någon form av prisrabatt eller erbjudande. Det ger också effekten av att vi köper saker på nätet i flera steg, första steget är gratis, medan de övriga stegen kostar pengar. Premiumtjänster har blivit sättet att tjäna pengar.

Det digitala samhället ger oss möjligheten att prova, utvärdera och sedan sålla ut de produkter som är bäst. Kvalitet och funktion visar vilka produkter och tjänster som är mest värda att behålla. Det sker en naturlig selektering där bara de starkaste överlever, de som får flest lojala kunder. Värdet i produkter och tjänster har gått från att ligga i pris och tillgång till att handla om mervärden som ligger utanför kärnprodukten.