media

Varför sprids blogginlägget om Hasse Andersson?

Igår pratade jag med en journalist på Kvällsposten som frågade lite kring det provokativa blogginlägget om Hasse ”kvinnoböske” Andersson igår. Blogginlägget är skrivet av en bloggare som kallar sig Klara Andersson och är framställd som en debattartikel. Det är bara det att Klara tidigare avslöjats som en bloggare som inte finns. Kvällsposten hade följande frågor till mig. Varför får den här typen av texter spridning? Hur känner man igen en falsk artikel/debattinlägg? Vad kan man tänka sig att avsändaren har för syfte?

Läs artikeln på Kvällsposten.

kvallsposten150310

Död åt den traditionella pressreleasen?

Bild lånad från Johan Westerholm

I takt med att det digitala samhället utvecklas så krävs också ett annat sätt att bemöta och informera media. Jag har funderat ganska länge på när och hur det traditionella pressmeddelandet kommer att förändras.

För mycket av det goda
Journalisternas inkorgar svämmar över av pressmeddelanden och många passerar utan att de ens slänger ett öga på dem, än mindre kommer ihåg dem. Det här blir ännu tydligare när man lyfter luren och följer upp ett pressmeddelande – det är sällan journalisterna vet vad man pratar om.

I och med att media inte längre bestämmer vad publiken ska prata om. Sociala medier har format ett samhället med fler gatekeepers som sätter mediernas agenda. Samtidigt när redaktionerna skär ner och journalisterna blir färre får pr-konsulter och pressmeddelanden en mer central roll för att media ska kunna göra sitt arbete. Det här innebär att pressmeddelande kommer att ha en viktig roll i framtiden, men kanske inte i den form som vi är vana att se dem idag.

Pressmeddelande 2.0

  • Man skriver inte pressmeddelande för journalister längre, man skriver för alla.
  • Spridningseffekten i sociala medier av en nyhet blir viktigare för plats även i traditionell media.
  • Det grafiska utseendet av pressmeddelande och pressmappar blir viktigare och viktigare. Om inte ögat tilltalas av det den ser får man inte heller lust att läsa – oavsett om man är journalist eller inte.
  • Den personliga relationen kommer att värderas högre. Det innebär att pr-konsulterna måste bli ännu bättre, mer pålästa och bättre på att nätverka.
  • Skriv ett personligt mail istället för att skicka pressmeddelande! Ett mail med personlig vinkel och förslag om varför nyheten passar just den utvalda tidningen kommer att slå högre än många pressmeddelanden.
  • Bildmaterialet blir viktigare. Skicka med flera bildval så att journalisten kan välja, och erbjud inte samma bilder till alla journalister och bloggare. Man vill ha unikt material som inte hittas på alla ställen.

Håller ni med?

 

Mediadrev på Håkan Juholt

 

Bild lånad från aftonbladet.se

Håkan Juholt misstänks för bedrägeribrott då han fått bostadsersättning för hela sin lägenhet i Stockholm, trots att han delar den med sin sambo. Frågan som onekligen uppstår är varför det överhuvudtaget har hänt?

Även om medierna ofta är hänsynslösa så finns det många exempel där de hanterar personer och situationer med försiktighet. Där medierna väljer bort att ställa de där riktigt jobbiga frågorna som kan få personen att bli riktigt uthängd. I andra exempel, som i det här med Håkan Juholt, väljer de att agera precis tvärtom, precis som i fallet med Mona Sahlin. Det omtalade mediedrevet sätter oftast igång när svaren på frågorna inte besvaras tillfredsställande. När det mellan uttalandena kan utläsas att det finns något som döljs eller åtminstone inte stämmer. I Juholts fall har inte varit konsekvent i sina svar, även om han försöker. Har han rent mjöl i påsen?

Troligtvis kommer media förmodligen även att granska partiet. För frågan är, hur kunde man släppa fram Juholt utan att ha 100 procent koll på hans bakgrund och nuvarande tillstånd?

Kriskommunikationens gyllene regler
Jag har lyssnat på flera intervjuer med Håkan Juholt och tycker det är intressant att läsa hur han bemöter krisen. I gårdagens intervjuer kunde man tydligt se att han följde  Kriskommunikationen och mediaträningens riktlinjer.

– Ha ett eller två tydliga budskap som man återkommer till i intervjun
– Använd bryggor
– Bekräfta och be om ursäkt
– Förklara
– prata framtid/få kunden eller publiken nöjd

Håkan Juholts intervjusvar igår

  1. Jag har gjort väldigt många besvikna. Jag har gjort ett fel. Jag tar konsekvensen av detta. Jag har erkänt mitt fel. Jag har bett om ursäkt. (bekräfta och be om ursäkt)
  2. Det är utmärkt att detta granskas. Jag betalar självklart tillbaka pengarna. (bekräfta, ta ansvar)
  3. Jag har inte haft koll på reglerna (förklara)
  4. Vi ska stå upp för ett annat Sverige och åstadkomma något annat i Sverige än vad den borgerliga regeringen gör. (vinn förtroende och få publiken att tro på en bättre framtid)

Troligtvis kommer media att jaga Juholt till dess att alla svar är utredda. Och kanske lite till. Så oavsett hur medietränad man är, visar det sig att man inte har rent mjöl i påsen och inte har varit öppen med det, då är det kört!