nyhetsvärdering

Medias roll – sådant vi behöver läsa eller sådant vi vill läsa?

Efter 10 år i branschen så funderar jag ständigt på medias nyhetsvärdering. Den senaste tiden har jag mer än tidigare reagerat på medias nyhetsvärdering och hur den har förändrats för sociala medier. Jag menar då inte att en nyhet har anpassats för sociala medier, utan helt enkelt att nyheter som får mest spridning i sociala medier
också är den som värderas högre rent nyhetsmässigt.

Detta leder ju oss direkt inpå vad medias roll har blivit? Är det att rapportera om sådant vi vill läsa eller om sådant vi behöver läsa? Jag vågar nog sticka ut hakan och säga att allmänbilda och bevaka samhällsnyttiga ämnen prioriteras allt lägre. Det är den kortsiktiga berusningen av effekten i sociala medier som är viktigare.

En ny typ av nyhetsvärdering har sett dagens ljus. Det ska gå snabbt och bli viralt. Nyheter som handlar om att få flest likes, kommentarer och delningar. Nyheter som diskuteras mest i och utanför sociala medier. Alltså inte det vi människor behöver läsa om eller nyheter som är viktiga ur samhällssynpunkt. Utan hellre nyheter som får konsumtionssamhället att gå runt. Helst så lättsmält och kort som möjligt.

Håller du med?

 

 

 

 

 

Du borde vara mer källkritisk än du är

Källkritik_onlineNätet ger många möjligheter, inte minst att publicera och sprida information. Med det gör också att vi möter mängder av olika källor som ger en bild av verkligheten. Ju mer information och kunskap vi tar till oss online desto mer källkritiska måste vi också vara.

Den största faran är inte enbart mängden information och källor på nätet, det är också snabbheten. Medier och bloggar tävlar om att vara först med nyheter och information och då tummas det på källkritiken. Det här är framför allt märkbart i nyhetsrapportering där trovärdiga källor som tidningar ständigt redigerar och uppdaterar sina artiklar online. Bilden som skapas om en nyhet kan alltså skifta om du läser nyhetsartikeln kl.06.15, 08.30 eller 15.00.

Vad är det då som ställer till det med källkritiken online?

  • Mängden information – på nätet finns mängder av information. Vad är sant och inte, vem kan man lita på?
  • Anonymiteten – online kan en person lätt kan utge sig för att vara någon annan än den man är. (Även om anonymiteten på nätet är en problematik så är det idag tekniskt möjligt att spåra vem som står bakom en källa på internet.)
  • Föränderligheten – på nätet sker saker snabbt. En sida kan försvinna på en natt. Och material som publicerats kan redigeras.
  • Självpublicering – på nätet kan alla göra sin röst hörd och har en plattform att sprida sina tankar och ord. Transparensen och öppenheten som internet erbjuder gör också att det finns mängder av ”oskyldiga källor” där ingen tar ansvar för det som sägs är korrekt.
  • Vilseledande information – på nätet finns information som inte alltid är det som det utger sig för att vara det som det är. Ett filmklipp, blogginlägg eller artikel kan vara en del av en kampanj.

Så ställ dig alltid frågan:

  • Äkthet – är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?
  • Tid – Är informationen aktuell eller kan det innan nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan?

Igår presenterad .SE kompendiet Källkritik på nätet. Rekommenderad läsning!

Trendspaning i sociala medier

 

Idag fick jag ett pressmeddelande med en Manifestos lansering av ÅÄO – en social trendrapport.

Rapporten tar upp flera trender och beteenden i sociala medier. Bland annat ett avsnitt om Den upp-och-ned-vända nyhetshierarkin som jag föreläste om förra veckan. Det är inte längre medierna som sätter agendan vad du, jag och resten av samhället ska diskutera och tycka något om. Idag är det vi som väljer vad medierna rapporterar genom att visa intresse för det och diskutera det i sociala medier. Sociala mediers ökade inflytande på nyhetsmedia innebär en balansförskjutning, som både privatpersoner och marknadsförare kan dra nytta av. Men framför allt krävs ett annat sätt att tänka PR.

Avsnittet De lycklig kompisarna refererar till vår Facebookstudie som vi lanserade i våras. Där vi fick fram att enbart 38 procent av Facebookanvändarna delger sina vänner negativa tankar och händelser på Facebook. Där vi kan dra slutsatsen att det konstant positiva tonläget får konsekvenser även för marknadsförare. För att lyckas måste vi både skapa gemenskap och publicera inlägg som folk vill dela med sig av. Det innebär att vi måste tänka mer på hur vårt innehåll i sociala medier får personen som delar med sig av det får den att framstå.

Avsnittet Det professionella och privata i sociala medier är något som är extra intressant med tanke på hur den yngre generationen, som vuxit upp med sociala medier, agerar för att skilja på de två. Eller i många fall bristen på att skilja på privat och professionellt. Många yngre tar med sin privata attityd till de sociala medierna, även i jobbsammanhang. Med ständig tillgång till de sociala verktygen slinker bilder och annat innehåll igenom yrkesramen och ut på webben. Samtidigt så säger allt fler företag att sociala medier är viktigt vid nyanställning. Sex av tio arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen kollar upp arbetssökande på nätet innan de går vidare vid en anställning.

Är det några trender som du har sett växa fram det senaste året?