Internkommunikation måste prioriteras

Intern_kommunikation

I dagens samhälle så är det stort fokus på externkommunikation. Man ska lansera produkter, sprida varumärket, publicera innehåll i sociala medier och uppdatera hemsidan. I all hets glöms en viktig del av – internkommunikationen. Jag brukar säga att en viktig faktor för att nå ut med sin kommunikation är de egna medarbetarna. Internt och extern måste gå hand i hand. Om du kan använda medarbetarna som ambassadörer för att börja sprida ordet så har du redan fått en bra grund. Ändå är vikten av fungerande internkommunikation ett vanligt problemen som sällan prioriteras. Att välfungerande internkommunikation dessutom ger tryggare, mer välmående och effektivare personal är en ekvation som många glömmer.

I Sverige så finns det ett klimat av att platt organisation är något att vara stolt över. Men platt organisation och välmående organisation är inte alltid något som går hand i hand tyvärr. Enligt mig behöver en välfungerande organisation en välfungerande internkommunikation. Och välfungernade internkommunikation kräver en tydlig ledare som tar beslut. Det behövs mellanchefer som tar hand om, lyssnar, ger feedback och följer upp mål hos den enskilde individen. Oavsett mängden kanaler så får man inte glömma det är människan som är den viktigaste delen i internkommunikationen.

 

Några tips på vägen:

Utvärdera kanaler
Vilka kanaler använder ni för internkommunikation? Vad säger ni var? Vet medarbetarna var informationen finns? Fungerar dem ni har? Behöver ni fler eller färre?

Kommunicera
Välfungerande internkommunikation handlar om att kommunicera snarare än att informera. Gör medarbetarna delaktiga. Tänk på att de är företagets bästa ambassadörer.

Tydlighet  
Tydlighet är nyckel till allt skulle jag vilja säga. I alla fall nästan. Tydligt kring mål och vision är en viktig del för att skapa enighet och motiverade medarbetare. Även varför målet ser ut som det gör men också hur man ska nå dit.  Det är viktigt att varje enskild medarbetare vet vad hen ska bidra med för att nå dit.

Tydlighet för det budskap som man vill att medarbetare ska ta till sig. Transparens är viktigt men ta bort överflödig information och skapa ett tydligt budskap som du vill förmedla. Annars skapas spekulationer och oro och risken är att man lyssnar på allt annat än det som faktiskt är budskapet.

Extern och intern
Tänk på att intern och extern kommunikation måste gå hand i hand.

Nominerad till Cision PR Influencer Award 2016

Cission influencer award2016För femte året i rad kan jag stolt säga att jag är nominerad till Cision Influencer Award 2016. Om jag kommer vinna? Inte en chans. Men det spelar inte så stor roll för det är fantastiskt att bara vara med på listan.

Första året jag var nominerad vad vi totalt 10 stycken PR-konsulter på listan. Idag är antalet 22 stycken.  Likaså har kriterierna ändrats eftersom PR-arbetet breddats och ser annorlunda ut. Ökningen är säkert motiverad men säkert också taktisk från Cisions håll.

Alla nominerade är:

Att sälja i sociala medier

How to sell anything

Den här bilden har jag sett i mitt flöde på Linkedin flera gånger. Visst är den bra?! Men den leder mig genast till frågan hur många företag som faktiskt lyssnar 90% av tiden i sociala medier? Ändå är den av de vanligaste frågorna jag får – vi vill sälja i sociala medier! I de allra flesta fall lägger företag all sin tid på att försöka skapa bra innehåll (vilket givetvis också är viktigt). Men om man hade lyssnat mer så tror jag att man både hade sålt mer och att skapat bättre innehåll.

 

Psykologiska faktorer för att lyckas med din kommunikation

psykologi sociala medier

Något som jag är extra fascinerad över är de psykologiska effekterna bakom sociala medier. Digitaliseringen i sig är inget självändamål om inte det finns mänskliga behov bakom. Samma är det med sociala medier. Visst kan man skapa behov, men i grunden måste det finnas en mänsklig faktor bakom. Ett behov som får utlopp. Länge har vi pratat om att känslor är nyckeln för att nå igenom informationsbruset. I sig inte så enkelt men vi ser att de flesta nya reklamfilmer anammat just det här. Ta bara IKEA’s nya reklamfilmer som exempel.

För ett tag sen publicerade Cision ett blogginlägg som jag själv funderat på ett tag. För det finns mängder av psykologiska saker att agera kring när man jobbar med sociala medier. Känslor är något som diskuterats ivrigt de senaste åren, men det är bara en av de mänskliga och psykologiska faktorerna som vi kan användas oss av. Jag tänkte repetera några av de som Cision tog upp med tillägg av några egna.

  • Social proofing – människor är benägna att gilla sådant som andra gillar för att bevisa att de är en del av en social grupp. Just grupp-psykologin i sociala medier är en punkt som behöver fördjupas i ett helt eget avsnitt (det kommer).
  • Ömsesidighet – När vi människor får något, känner vi ett behov av att besvara detta med att ge något tillbaka. Därför ska du alltid få din målgrupp att känna sig inkluderad. Prata med dem, gilla deras inlägg och se dem.
  • Likhet ger känsla av anknytning – Vi gillar människor som är lika oss själva, så se till att ditt företag utstrålar samma värderingar och ideal som din kundkrets.
  • Folk gillar folk -
 Det är så vi är byggda. Vi gillar ansikten, människor och den mänskliga faktorn. Tänk på tonalitet och att visa att du har känslor.
  • Delaktighet – om människor hjälper till känner de sig delaktiga och känslan av tillhörighet blir större. Och då också chansen att jag gillar, delar och engagerar mig ännu mer.
  • Tydlighet – vad står du för och varför? Tydlighet från ditt håll gör det lättare för målgruppen att avgöra om du är någon att gilla och lita på.

Hjärnan producerar belöningshormon när vi är på sociala medier

Det som är viktigt att komma ihåg är att dragningskraften bakom sociala medier till viss del är rent kemisk hos oss människor. Dopamin och Oxytocin är två (av många) signalsubstanser som produceras i hjärnan. Dopamin är en viktig del av vårt belöningssystem och gör att vi känner oss lyckliga. Dopamin är vår ”belöningssubstans” som ger oss lust och njutning, gör oss nyfikna. Hjärnan belönar sig själv med dopamin vid nya intryck, till exempel information. Vilket gör att hjärnan ständigt börjar leta efter nya saker att stimuleras av, dvs information.

Forksning visar att dopamin också uppmuntrar ett målinriktat sökbeteende för att hitta nya njutningar. Denna drift är stark, och bara för att du funnit en njutning slutar du inte leta efter nästa. I sociala medier får du omedelbar tillfredsställelse av behovet att söka och finna njutning. Du hittar svar på det mesta och får snabb respons i sociala medier. Även oförutsägbarhet stimulerar dopnamnet, dvs att när nya, oväntade saker dyker upp i mobilen triggas systemet.

Oxytocin brukar kallas kärlekshormon. Det produceras när vi mår bra och vid fysisk beröring som pussar och kramar. Det är ett viktigt hormon för lycka och välbehag. Forksningsstudie (i och för sig begränsad sådan) visar att att oxytocinnivån ökar när personerna i studien spenderat ca 10 min på Twitter. Resultatet är troligtvis detsamma även på de andra sociala kanalerna.

Intressant, eller hur?! Men dragningskraften med sociala medier är såklart fler än rent kemisk. Det sörjer för våra sociala behov – social kontakt med andra, ta in information om andra och möjlighet att presentera och uttrycka sig själv.

 

Föreläsning i Tidaholm

Västgötabladet

I torsdag förra veckan föreläste jag i Tidaholm. En frukostföreläsning så det blev en tidig morgon för min del. Men jag älskar faktiskt att sätta mig i bilen med en kopp kaffe och veta att jag har några mil framför mig med bara mig själv och mina tankar.

Det var besöksnäringens nätverksträff och ett trevligt gäng som kom och lyssnade. Det var allt från butiker som vågade sticka ut i  sociala medier till de som börjat ta de första stegen. Förutom konkreta tips på hur man ska göra var det viktigt för mig att förmedla att det handlar så mycket mer än om bara sociala medier. Det handlar om en digital helhetsupplevelse där den fysiska butiken eller tjänsten måste rimma med den digitala. Kunden i centrum och den ska känna igen sig.

Läs artikeln som lokaltidningen skrev om min föreläsning. Tack Tidaholm, Ida Elf och Svante Schultz för att ni bjöd in mig.