SWOT i sociala medier

De senaste åren har social media-strategi varit på allas läppar. Men ärligt talat, är ordet strategi helt rätt att använda för en satsning i sociala medier? Ordet strategi förknippar mig med tunga och oflexibla dokument som hamnar i en pärm istället för att finnas tillgängligt i organisationen. En strategi låser ofta våra tankar, istället för att inspirera och öppna upp våra sinnen. För mig ska en strategi visa färdriktningen men inte snitsla banan. Givetvis kan en strategi se ut på många olika sätt, men generellt sett är det inte ett dokument som inbjuder till diskussion.

Jag har istället börjat att använda mig av en SWOT-analys som komplement till strategier i sociala medier. Jacob Morgan förklarar det hela mycket bra i blogginlägget Using SWOT for social media strategy”.

SWOT står för strengths, weaknesses, opportunities och threats, och blir alltså en analys av den satsning eller kampanj som man kommer göra i sociala medier. SWOT visar de styrkor och svagheter och hot och möjligheter som kan ha betydelse för företagets verksamhet. Det blir istället för ett ”styrdokument” ett informations- och diskussionsunderlag för hela företaget där varje medarbetare kan dra sina egna slutsatser och komma med förslag. Jag ser det som ett lysande komplement till en övergripande strategi med mål och syfte, och för mig ett mycket positivt och mer utvecklade sätt att jobba med företag och verksamheter.

När allt är gratis på internet

Vi har vant oss vid att allt är gratis på internet. Digitala produkter som information, webbtjänster, appar, musik, film och spel kostar oss inte längre några pengar. Den nya tekniken utvecklar hela tiden nya gratis-tjänster, till exempel Skype och Viber. Tävlingar, utmaningar och röstningar ger oss vinster för vårt engagemang och vi får deals med prisrabatter direkt i telefonen eller mailboxen. Det har gått så långt att vi förväntar oss tävlingar med bra vinster, mutor för att vi ska gilla sidor och att vi får gratis-produkter mot att vi ger vår mailadress. Vi blir känsligare för att betala pengar, och mer kräsna och eftertänksamma som konsumenter. Vi har vant oss att betala i social valuta.

Men när konsumenten inte betalar med pengar måste någon annan göra det. Logiken för ”free”betyder inte att det är kostnadsfritt att producera även om vi får det gratis. I många fall är annonsörer som betalar, i andra fall är det företaget själva – det går på marknadsföringsbudgeten.

Institutionen för Reklam- och mediestatistik, IRM, gjorde i slutet av 2010 en undersökning bland 1300 svenskar för att ta reda på betalningsviljan för mediainnehåll på nätet. 70 procent svarade ja – vilket innebär att min hypotes inte stämmer. Men skillnaden på upplevd verklighet och verklig verklighet är stor. Vi säger att vi kan tänka oss att betala för något, men när vi väl står i valet väljer vi helst det som är gratis – om inte tjänsten eller innehållet ger mig ett så stort mervärde att jag inte kan vara utan just det.

Det här ger två effekter, vi har vant oss vid att nästan alltid får ett ”smakprov” av det som vi ska köpa. Vi köper inte längre något utan betänketid, ångerrätt, fri frakt och helst av allt till någon form av prisrabatt eller erbjudande. Det ger också effekten av att vi köper saker på nätet i flera steg, första steget är gratis, medan de övriga stegen kostar pengar. Premiumtjänster har blivit sättet att tjäna pengar.

Det digitala samhället ger oss möjligheten att prova, utvärdera och sedan sålla ut de produkter som är bäst. Kvalitet och funktion visar vilka produkter och tjänster som är mest värda att behålla. Det sker en naturlig selektering där bara de starkaste överlever, de som får flest lojala kunder. Värdet i produkter och tjänster har gått från att ligga i pris och tillgång till att handla om mervärden som ligger utanför kärnprodukten.

 

Ny statistik för sociala medier

Jag älskar statistik! När man jobbar med sociala medier, PR, kommunikation och reklam blir statistik något handfast och tydligt som man kan luta sig tillbaka på. Något som säger, så här det faktiskt, inte enbart massa antagande från människor till höger och vänster. Statistik visar på verkligheten som den faktiskt ser ut. De senaste dagarna har de trillat in massor av ny och spännande statistik om sociala medier.

950 kronor – priset på en Facebook-medlem
Enligt en artikel på di.se så är varje Facebook-användare värderad till 950 kronor, varje Twitter-användare värderad till 320 kronor och varje Linkedin-användare värderade till 265 kronor.

Unga internetanvändare är i sociala forum
Internetstatistik.se
presenterade igår resultatet av en undersökning gjord av EU Kids online som visade att nästan fyra av tio (38 procent) internetanvändare i åldern 9-12 år i Europa har en egen profil på något socialt nätverk. För ungdomar i åldern 13-16 år är motsvarande andel 77 procent. Av alla barn i Europa i åldern 9-16 år som använder Internet använder en tredjedel Facebook. Det motsvarar 57 procent bland de som har en profil på något socialt nätverk

Facebook Q1 2011
Igår släppte också Facebook själva sin statistik från Q1 2011. Online school var först ut att rapportera om vad vi gör på Facebook, hur ofta och när. Och jag tycker deras fråga är relevant ”Are we obsessed with Facebook?” Jag vet att jag är det…