Sveriges största Facebook-studie har väckt engagemang hos hela svenska folket.
Vi har förtroende för studiens resultat och precis som i all forskning tar vi små steg framåt i kunskapen om hur vi svenskar använder Facebook. De flesta studier utgör en avvägning mellan olika kompromisser, så det behövs ofta flera studier för att få klarhet i samband och reda ut metodproblem. Vi hoppas att man kan se denna studie som ett steg på vägen och att resultaten som framkommit kan undersökas vidare. Vi bjuder dock på insikten att resultaten från den här studien inte är slutgiltiga och för evigt sanna. Inga forskningsresultat kan vara det.
Vi tycker att mycket av den kritik som framförts mot studien är rimlig – vi skriver ju själva om den i rapporten. Vi vill dock tillbakavisa en kritikpunkt som verkar vara byggd på ett missförstånd: Vi har inte skickat ut enkäter till utvalda deltagare. Angående medias roll i det hela så är det självklart att vi ville ha publicitet kring vår studie som visar ett resultat som berör så många, men att resultatet vinklats enbart negativt är tråkigt. Facebook är och förblir en fantastisk kanal för kontakt, relationsbyggande, information och nyheter.
I studiens data finns alla inkomstgrupper (0 till 400K+ SEK/år), alla utbildningsnivåer (ungefär 49 procent med upp till gymnasieutbildning, 49 procent med högskole/universitetsutbildning och 1 procent med doktorsutbildning), och utbildningsnivåer (30 procent studenter, 70 procent arbetande och 8 procent arbetslösa, observera att man kan vara student och arbetande samtidigt). Kort sagt, täcker studien alla samhällsgrupper. I tillägg till detta innehåller den även användare som spenderar väldigt lite tid på Facebook och de som spenderar väldigt mycket tid.
Bekvämlighetsurval är ett vedertaget sätt att genomföra studier på där man inte har en väl avgränsad population (de ungefär 4,5 miljoner svenska Facebookanvändarna) att slumpmässigt dra människor från. Vi har inte tillgång till ett namnregister över alla svenska Facebookanvändare och har svårt att se hur man någonsin kommer att kunna skapa ett sådant. Dessutom är den här studien både större och har ett bredare demografiskt underlag än tidigare studier om Facebook som varit rapporterade i svensk media.
Studien är släppt vid GRI (Gothenburg Research Institute), Handels, GU, där Leif är verksam. Prefekten på GRI har gett okej till att släppa studien under GRI.
Det finns minst fyra andra studier som fått fram liknande resultat som vi presenterar.
Fjolårets SOM-undersökning hittade en negativ effekt av ett dagligt Facebookanvändande på välbefinnande hos svenskar (s. 358).
Kalpidou, Costin & Morris (2011) fann att collegestudenter som använder Facebook mer har lägre självkänsla.
Det fann även Mehdizadeh (2010).
Vi lyssnar på de ifrågasättanden som gjorts och hoppas att engagemanget som drivit diskussionen de senaste dagarna kan omvandlas till energi hos fler att forska i ämnet.
Ida & Leif
