Nätet ger många möjligheter, inte minst att publicera och sprida information. Med det gör också att vi möter mängder av olika källor som ger en bild av verkligheten. Ju mer information och kunskap vi tar till oss online desto mer källkritiska måste vi också vara.
Den största faran är inte enbart mängden information och källor på nätet, det är också snabbheten. Medier och bloggar tävlar om att vara först med nyheter och information och då tummas det på källkritiken. Det här är framför allt märkbart i nyhetsrapportering där trovärdiga källor som tidningar ständigt redigerar och uppdaterar sina artiklar online. Bilden som skapas om en nyhet kan alltså skifta om du läser nyhetsartikeln kl.06.15, 08.30 eller 15.00.
Vad är det då som ställer till det med källkritiken online?
- Mängden information – på nätet finns mängder av information. Vad är sant och inte, vem kan man lita på?
- Anonymiteten – online kan en person lätt kan utge sig för att vara någon annan än den man är. (Även om anonymiteten på nätet är en problematik så är det idag tekniskt möjligt att spåra vem som står bakom en källa på internet.)
- Föränderligheten – på nätet sker saker snabbt. En sida kan försvinna på en natt. Och material som publicerats kan redigeras.
- Självpublicering – på nätet kan alla göra sin röst hörd och har en plattform att sprida sina tankar och ord. Transparensen och öppenheten som internet erbjuder gör också att det finns mängder av ”oskyldiga källor” där ingen tar ansvar för det som sägs är korrekt.
- Vilseledande information – på nätet finns information som inte alltid är det som det utger sig för att vara det som det är. Ett filmklipp, blogginlägg eller artikel kan vara en del av en kampanj.
Så ställ dig alltid frågan:
- Äkthet – är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?
- Tid – Är informationen aktuell eller kan det innan nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan?
Igår presenterad .SE kompendiet Källkritik på nätet. Rekommenderad läsning!
